Warrant

Vad är warranter?

Warranter är ett värdepapper som kan ge en betydligt högre avkastning än t ex en traditionell aktieplacering. Om du har en uppfattning om hur utvecklingen i ett underliggande värdepapper kommer att bli, kan du istället handla warranter som är kopplade till detta värdepapper och få en hävstång i din investering.

Hävstång

Hävstångseffekten möjliggörs av att när du handlar warranter så krävs det en mindre kapitalinsats än om du skulle köpa det aktuella värdepappret direkt. Du kan t.ex. tillgodogöra dig motsvarande avkastning som det aktuella värdepappret uppvisar genom en mindre investerad summa.

Hur fungerar warranter?

En warrant kan delas upp i följande delar:

  • Underliggande tillgång
  • Typ av warrant
  • Lösenpris
  • Slutdag

Underliggande tillgång

Utvecklingen i en warrant är kopplad till utvecklingen i en underliggande tillgång. Exempel på underliggande tillgångar är aktieindex eller enskilda aktier.

Typ av warrant

Tror du att priset kommer att gå upp i den underliggande tillgången kan du tjäna pengar på att köpa en köpwarrant. Tror du att priset kommer att gå ner i den underliggande tillgången, kan du tjäna pengar på att köpa en säljwarrant. En köpwarrant ökar i värde när priset på den underliggande tillgången ökar och en säljwarrant ökar i värde när priset på den underliggande tillgången sjunker. Detta gör att du kan få en avkastning oavsett marknadsutveckling, förutsatt att du har rätt i din marknadstro.

Lösenpris

Lösenpriset anger vilket pris man på slutdagen får köpa den underliggande tillgången för. För en köpwarrant gäller att om den underliggande tillgången på slutdagen har ett högre värde än lösenpriset, har din köpwarrant ett värde, annars inte. För en säljwarrant gäller att om den underliggande tillgången på slutdagen har ett lägre värde än lösenpriset, har din säljwarrant ett värde, annars inte.

Slutdag

Warranter har en begränsad löptid som anges av dess slutdag. Efter slutdagen slutar warranten att finnas till och eventuellt värde betalas ut av emittenten till innehavaren.
I lägenhetsexemplet är lägenheten den underliggande tillgången, typen är köpwarrant, lösenpriset är en miljon och slutdagen är om ett år.

Paritet & multiplikator

Det krävs vanligen ett flertal warranter för att kontrollera den underliggande tillgången. Detta kallas paritet eller multiplikator. Köper du en warrant som har en aktie som underliggande tillgång och som har paritet 10, betyder det att du behöver 10 st warranter för att kontrollera 1 aktie. En del använder istället uttrycket multiplikator för att beskriva samma sak. Multiplikatorn beskriver istället hur stor del av den underliggande tillgången som varje warrant kontrollerar. I exemplet skulle multiplikatorn vara 0,1, dvs. motsvarande 1/10 aktie.

Kontantavräkning

Det krävs vanligen ett flertal warranter för att kontrollera den underliggande tillgången. Detta kallas paritet eller multiplikator. Köper du en warrant som har en aktie som underliggande tillgång och som har paritet 10, betyder det att du behöver 10 st warranter för att kontrollera 1 aktie. En del använder istället uttrycket multiplikator för att beskriva samma sak. Multiplikatorn beskriver istället hur stor del av den underliggande tillgången som varje warrant kontrollerar. I exemplet skulle multiplikatorn vara 0,1, dvs. motsvarande 1/10 aktie.

Warrantens värde på slutdagen

En köpwarrant kommer på slutdagen ha ett värde om kursen på den underliggande tillgången är högre än vad lösenpriset är för warranten, annars inte. Värdet kommer då att motsvara kursen på den underliggande tillgången minus lösenpriset. En säljwarrant kommer på slutdagen ha ett värde om kursen på den underliggande tillgången är lägre än vad lösenpriset är för warranten, annars inte. Värdet kommer då att motsvara lösenpriset minus kursen på den underliggande tillgången. Tänk på att warranter handlas som delar av den underliggande tillgången och anges som Paritet och måste tas med i prissättningen för en enskild warrant:

  • Köpwarrant = (Slutkurs-Lösenpris)/Paritet
  • Säljwarrant = (Lösenpris-Slutkurs)/Paritet

Warrantens värde under löptiden

Under hela warrantens löptid erbjuder emittenten investerare möjligheten att sälja tillbaka warranten till emittenten över börsen. Värdet på warranten under löptiden kan delas upp i två delar – Realvärde och Tidsvärde. Realvärdet motsvarar det värde warranten skulle ha om slutdagen var idag. Tidsvärdet kan beskrivas som emittentens antagande för sannolikheten att warranten kommer att ha ett realvärde på slutdagen. Sannolikheten för detta beror till stor del på hur mycket den underliggande tillgångens pris förväntas att röra sig. Emittenter uppskattar denna sannolikhet olika vilket kan leda till att olika emittenter har olika priser på liknande warranter.

Teoretisk värdering

Det finns olika modeller för att beräkna värdet på en warrant under dess löptid. Den kanske vanligaste modellen togs fram av två matematiker, Fischer Black och Myron Scholes. Modellen kallas för Black & Scholes som skaparna 1997 fick Nobelpriset i ekonomi för. Modellen beräknar ett teoretiskt värde på en option under dess löptid utifrån fem parametrar: Underliggande pris, Löptid, Lösenpris, Riskfria räntan och den underliggande tillgångens framtida förväntade prisfluktuation.

Vilken risk innebär handel med warranter?

Handel med warranter innebär en hög men begränsad risk. Hävstångseffekten fungerar åt båda hållen och du kan förlora hela ditt investerade kapital, dock aldrig mer.

Hur handlar jag warranter?

Warranter kan du handla hos din bank eller mäklare.

0+