ngm_desktop_v6 ngm_mobile_v6
Nordic GROWTH MARKET NYHETSBREV NR 1 - INSIGHTS

HANDELN I GAMESTOP – EN NY FORM AV MARKNADSMISSBRUK?

Skribent: Olof Sundberg, chefsjurist Nordic Growth Market
Datum: den 4 februari 2021

Åsikterna som kommer till uttryck nedan är skribentens egna

I slutet av januari 2021 handlades priset i flera mer eller mindre utdömda aktier upp kraftigt. Över 2 miljoner småsparare som på Reddit kallat sig ”WallStreetBets” handlade bl.a. upp priset i Gamestop med över 1 500 procent. Gamestopkoncernens verksamhet består i princip av att sälja dator- och konsolspel i fysiska butiker. Numera sker i stort sett all försäljning av sådana spel digitalt, vilket förklarar varför Gamestop var en populär aktie bland hedgefonder, som blankat aktien.


Att blanka en aktie innebär att man lånar en aktie som man säljer i marknaden, i hopp om att kunna köpa tillbaka dem till ett lägre pris framöver. Resultatet av att aktiekursen går ner, blir att blankaren tjänar pengar. Om kursen däremot istället går upp kraftigt får blankaren stora problem. Blankaren kan då tvingas köpa tillbaka aktien mycket dyrare än vad han/hon sålt den för. Till skillnad från en köpare av en aktie kan alltså en blankare potentiellt förlora mycket mer än 100% av insatsen. För att undvika att göra en enorm förlustaffär kommer många blankare att börja köpa aktier i marknaden när de ser att kursen börjar gå upp.


Genom att driva upp kursen kraftigt på Gamestop hoppades WallStreetBets kunna skada stora finansiella institutioner som man ansett kommit undan med alldeles för mycket. Och det lyckades. Ironin i sammanhanget var också att blankarna själva – för att undvika sådana enorma förluster som nämnts ovan – blev tvungna att köpa aktier på marknaden, vilket ytterligare drev upp priset (en s.k. short squeeze).


Tillvägagångssättet i Gamestop-aktien har redan fått effekter på priset i andra aktier även på den europeiska marknaden, där vissa aktier med en stor andel blankare plötsligt har sett ovanliga kursrusningar.


Från WallStreetBets perspektiv var tillvägagångssättet en kraftmarkering mot finansiella institutioner som man anser skott sig på vanliga människors bekostnad alldeles för länge. Från de berörda hedgefondernas perspektiv uppfattades sannolikt WallStreetBets agerande som en attack som utgjorde marknadsmissbruk. Frågan är ifall tillvägagångssättet utgjorde marknadsmanipulation i lagens (eller för all del förordningens) mening från ett svenskt rättsligt perspektiv. Vi bortser här från eventuella bevissvårigheter som i praktiken såklart spelar stor roll.


Av marknadsmissbruksförordningen framgår att ett exempel på marknadsmanipulation är när flera personer i samarbete agerar för att skapa sig en dominerande ställning när det gäller efterfrågan på en aktie och detta får till följd att oskäliga transaktionsvillkor skapas. Redan här skapas ett utrymme för att betrakta agerandet som marknadsmanipulation oberoende av om det finns något vinstsyfte med ordern eller om ordern läggs i syfte att skada en stor finansiell institution.


Den som la ordern kanske invänder att ”oskäliga transaktionsvillkor” inte skapades. Aktiens nya aktiekurs blev ju mycket högre därför att det fanns en mycket högre efterfrågan. Allt talar dock för att den aktiekursen var artificiell och skapad av handel som var helt frikopplad från såväl bolagets verksamhet/resultat som generell makroekonomi. Aktiekursen stannade som väntat inte kvar på dessa höga nivåer särskilt länge och priset föll ungefär lika fort som den tidigare steg. Sammanfattningsvis talar mycket för att oskäliga transaktionsvillkor skapas när en grupp människor kommer överens om att driva upp kursen i en aktie till en uppenbart artificiell/hög värdering alldeles oberoende av underliggande resultat eller makroekonomiska faktorer. Det kan möjligen invändas att det på senare tid på aktiemarknaden ofta är omöjligt att veta vad rätt pris är i en aktie. Det är dock lättare att veta vad som uppenbart är fel pris när en aktie handlas upp så dramatiskt på kort tid utan någon ny information från bolaget eller makroekonomiska förklaringar. En annan möjlig invändning från den som la ordern är att han/hon inte agerat i samråd med någon överhuvudtaget. Man kan ju läsa Reddit och helt enkelt konstatera att kursen är på väg upp och sedan lägga en köporder för att följa med strömmen. Och om det är sant behöver det inte vara fråga om marknadsmanipulation. Det kommer också i praktiken att finnas stora bevissvårigheter i att bevisa samråd.


Ytterligare ett exempel på marknadsmanipulation som räknas upp i marknadsmissbruksförordningen är att ta positioner i en aktie och att utnyttja tillgång till medier genom att yttra sig om aktien och därefter dra nytta av den påverkan yttrandet får på priset på aktien (utan att samtidigt ha offentliggjort intressekonflikten). Även om det exemplet kanske främst tar sikte på publicerade aktieanalyser går ett snarlikt resonemang kanske att tillämpa på många av de personer som tidigt tog positioner i Gamestop samt tog en aktiv roll i att driva upp kursen på Reddit; kanske i synnerhet om de snabbt realiserade vinsten.


Sammanfattningsvis finns det utrymme för att betrakta WallStreetBets tillvägagångssätt som marknadsmanipulation enligt marknadsmissbruksförordningen. Det är sant även ifall man utgår från den välvilliga och kanske något naiva tolkningen att det inte fanns något vinstintresse med WallStreetBets tillvägagångssätt. Det kommer sannolikt i första hand vara amerikanska domstolar som har att ta ställning till frågan ur ett amerikanskt rättsligt perspektiv och det kommer bli intressant att följa vilka skillnader som finns mellan rättssystemen.


Hedgefonder och inte minst blankning har varit föremål för omfattande ny reglering det senaste decenniet. Inom EU ska t.ex. enligt blankningsförordningen relativt små korta positioner anmälas till tillsynsmyndigheten och blir ofta publika. Den transparensen bidrar sannolikt till att minska de korta positionerna på de europeiska aktiemarknaderna. Marknadsmissbruksförordningens bestämmelser om marknadsmanipulation har sannolikt också tyglat några av de mer aggressiva handelsmönster som var möjliga inom lagens ramar före den trädde i kraft.


Exemplen på regleringen som nämnts ovan har delvis varit ett svar på en reaktion från allmänheten på att finansiella institutioner i samband med kriser berikats samtidigt som vanliga människor blivit av med jobben. Man kan därför ha förståelse för revanschkänslan hos småsparare som fick vara med om stora kursuppgångar i sina portföljer samtidigt som vissa hedgefonder gjort stora förluster. Men det finns med all sannolikhet redan ett stort antal småsparare som köpte aktier nära toppen och sett sin investering förlora stora värden. Sanningen är nog också mer komplex än att WallStreetBets enbart representerar allmänhetens intressen. Det finns nog professionella aktörer som gjort stora vinster på de kursrörelser som WallStreetBets skapat. Och tyvärr kommer många småsparare att göra stora förluster i kölvattnet av de aktiekurser som handlas upp. Aktiemarknadens förtroende undermineras av stora omotiverade kursrörelser som skapas av en aktör, oavsett om aktören är en hedgefond eller en grupp småsparare. En sådan utveckling är faktiskt till skada även för vanliga pensionssparare.